Sleep over och syskonkärlek
Vecka 30 är det tänkt att lillan ska med sin "andra familj" på en minisemester och därför tyckte jag att det va ide att hon fick komma och prov sova hos dom en helg. Lillan ser mycket fram emot att få leka med hennes syster en helg, dom kommer riktigt bra överens. men samtidigt så är det två damer som verkar ha lika mycket vilja och humör så visst förekommer det lite dispyter, men det hör väll syskon till.
jag kommer bara i håg huset jag växte upp i, nästan inte en enda dörr va hel. Som liten va jag en retsticka och hade lätt för att öppna munnen vid fel tillfällen, min storebror va tvärt om. Det hela slutade alltid med att jag låste in mig någonstans och brorsan sparkade sönder dörrarna, det va syskonkärlek det, kära gammla minnen.
Konstigt nog så betraktar jag nu min bror som en god vän. Vi kan prata om i stort sett allt. Jag tror det gäller att växa i kapp varandra, hamna lite mer på samma plan, för mig och brorsans del så vart vår relation bättre så fort vi båda fick barn.
Rädsla
När lillan föddes va jag 19 år, medveten om vad som kunde hända men rädslan va mer under kontroll. Visst tittade jag till henne en gång extra för att vara riktigt säker på att hon andades men den värsta oron skakade jag av mig. Jag valde att vänta 4 år med ett syskon som självklart hade sina anledningar men just denna hade jag inte i åtanke. Man säger ju att om en kvinna skulle komma ihåg smärtan från en förlossning så hade det inte blivigt fler barn men när jag tänker efter riktigt noga så är smärtan vid förlossningen ingenting gämfört med den rädsla och oro jag nu känner när lilleman är liten, man känner den dessutom v arje dag, hela tiden dygnet runt och vart man än är.
Vet inte om det har med åldern att göra men jag vet med mig att jag blivigt mer rädd med åren, kanske lite klokare och mycket mer medveten. När lillan va liten så hade man bara hört talas om människor som mist sina älskade barn, men det kändes så långt borta, något som inte händer i "närheten". nu vet jag bättre. Jag vet att det kan hända vem som helst och det finns aldrig några garantier, rädslan jag känner nu är outhärdlig.
Tankarna går hela tiden på högvarv, mitt huvud målar upp bilder jag inte vill veta av. Jag försöker slå bort tankarna så fort dom kommer, men misslyckas ofta. Jag ska erkänna att jag mig i smyg önskade en liten pojke men nu när han är här så känns det för bra för att vara sant, att den här underbart vackra pojken skulle vara min? vad har jag gjort för att förtjäna honom? förtjäna att få vara hans mamma?
Jag kanske är knäpp? vad vet jag. jag vet inte hur man SKA känna, hur man SKA tänka. Jag är bara jag helt enkelt med mycket konstiga tankar och en hel del hjärnspöken.
Så jag har kommit fram till att även om jag någon gång i framtiden känner längtan efter ett barn till (i nuläget är jag nöjd med två och är nästan helt säker) så är ändå frågan om jag kommer våga utsätta mig för denna rädslan igen? Jag ÄR nöjd med två underbart fina barn, det är bra nu för min del.
växtverk
Tiden springer ifrån mig och innan jag vet ordet av så är la barnen vuxna och utflugna. Ne jag ska inte ta händelserna i förväg men dom små liven utvecklas ju hela tiden.
Lilleman har nu börjat sova hela nätterna, det tackar jag för.Så nu kanske jag blir som folk, eller inte! och han vänder sig helt själv både till rygg och till mage, det är mammas kille det. Lillan derimot har börjat utveckla mitt fantastiskt jämna humör, hon provar gränserna och testar på tånåren lite i förväg, sätter händerna i sidorna så där som små tjejer gör, spänner ögonen i mig och säger något i still med: Men mamma, fattar du inte? underbara unge...
Tillfälligt handlingskraftig
Jag vill ha ett riktigt sommardop, ska tillomed binda egna buketter (måste ju få ut något av min floristutbildning) små söta dekorationer på bordet vid fikat. Men baka det kommer jag sätta min mor på, det ska ju vara ätligt.
Planera går ju alltid, sen får man ju se vad som blir av och inte...
Jag har nog ångrat mig (igen) angående låt till dopet. Funderar i stället på Annie Lennox- shining light. kanske inte värsta dop låten men det är totalt omöjligt att hitta en låt som värkligen passar till ett dop.
"Mannen", Melanie och Milton. Det är kärlek med stort M.
Bloggtest- mest på skoj
GRAVIDITET:
När fick ni reda på att du var gravid? Vet inte exakt datum men när mensen va försenad med en vecka så testade vi possitivt
Var det planerat? Ja!
Mådde du illa under graviditeten? Nej, varken förra graviditeten eller den här
Hade du mycket foglossningar? ja, massor, började tidigt
Hade du någon hormonrand? Nej
Fick du bristningar på magen? Mina gamla sprack upp lite men inte farligt alls
Vad trodde du att det skulle bli för kön? Jag va helt säker på att det skulle bli en liten flicka, alla andra trodde därimot att det va en pojk
Vad ville du att det skulle bli för kön? det spelade ingen roll, det viktigaste va att h*n va frisk
Hade du några speciella cravings? Gröna äpplen och mjölk
Vad gillade du för mat? Jag åt som vanligt
Någon maträtt du avskydde? Nej
Hade du halsbränna? ja, sista två månaderna
Behövde du kissa ofta? Ja varje gång jag gick förbi toaletten
Hur mycket gick du upp? ca 17kg
Är du nöjd över din graviditet? ja i det stora hela
Var du rädd för förlossniningen? ja, mot slutet
FÖRLOSSNINGEN:
När startade din förlossning? 07.45 söndagen den 6 Februari
Vilken vecka var du i? 42+1
Gick du över tiden? japp, 16 dagar
Hur startade din förlossning? spontant samma dag vi skulle på överburenhetskontroll
När åkte ni in? Kl 09.00 på överburenhetskontroll och sedan tillbaka kl 20.00 för att föda barn
Hade du någon bedövning/smärtlindring? Lustgas
Hur länge hade du värkar? Ca 20 timmar
Tyckte du att värkarna gjorde ont? Ja
Grät du? kommer inte ihåg
Skrek du?ja, I utdrivningsskedet
Hur länge hade du mellan värkarna i öppningsskedet? Det har jag försträngt
Hur lång tid tog krystvärkarna? ca 10min
Vem var med på din förlossning? Emil och barnmorskan
Hade du ont efteråt? Nej
Är du nöjd över din förlossning? ja abslout.
BEBISEN:
Mådde bebisen bra när den kom ut? Ja
Vad blev det för kön? pojke
Vad vägde han/hon? 3985 gram
Hur lång var han/hon? 53cm.
Huvudomfång? 36cm
Ville bebisen amma på en gång? nej, inte fören senare på kvällen
Hade bebisen gulsot? nej
Mådde bebisen bra under bb-tiden? Ja
Vad fick han/hon för namn? Milton
Var ni överens om namnet och varför blev det just det namnet? Vi hade pratat om att om det va en pojk så skulle han heta Tristan. men jag hade fastnat för milton, när han väl va ute så tyckte Emil att han såg ut som en liten Milton så det fick bli så, det namnet passar honom jätte bra.
