dag nummer 13.

Vet inte vart jag ska ta vägen, tålamodet orken, ja det mesta är som bortblåst. Svårt att förklara det jag känner just nu, och det är ju lite tabu att gnälla som gravid men jag orkar inte mer.jo jag vet att jag försatt mig i detta själv, men gnäller det gör jag ändå.

I går va jag hos barnmorskan, fick en tid för överburenhetskontroll på Söndag för att se hur det lilla pyret mår och jag kan ärligt säga att jag är rädd för att dom inte gör något utan att vi får vänta yterligare. Jag hade mina föreställningar om hur jag ville att slutet av den här graviditeten skulle gå till, jag önskade att jag skulle få ringa hem min sambo från jobbet pga värkar, att få yra runt och packa det som ska med osv, att allt skulle ske spontant men så blir det ju inte. I stället blir jag förmodligen igång satt, alltså människor som bestämmer åt oss att i dag ska vi föda barn och inget kommer som en överaskning, det va ju en överaskning jag ville ha.

Vi får ju åtminstonde en överaskning, det får jag trösta mig med och det är vad det är för ett litet liv därinne som inte har speciellt brottom ut. Nyfiken på ifall det är en liten tjej som jag tror eller om det är en pojke som alla andra tror, undra jag i fall jag som kvinna har rätt?

12 Dagar...

Jag är nu på min 12:te dag över tiden, jag vill ha min bäbis nu! Dum som man är så räknade man ju inte med att behöva gå över, åtminstonde inte så här länge. På lördag har jag gått 42 fulla veckor och jag som räknade kallt med att få barn vecka 40.

Hade det inte varit för att jag ständigt hade ont i fogar, höfter och rygg samt att varenda rörelse innifrån magen känns som att magen ska explodera pga platsbrist så hade jag nästan kunnat inbilla mig att den här graviditeten hade "gått över" men gravid vet jag ju att jag är.

Snart ska jag i väg till barnmorskan, får se vad hon säger den här gången, det är nu sista besöket. Har ingen bäbis kommit innan veckan är slut så är det överburenhetskontroll som gäller och förmodligen blir jag väll igångsatt någon gång nästa vecka, men jag hoppas in i det sista att bäbis vill komma av sig självt. Mest av allt vill jag ju bara att den sak komma ut  för just nu så känner jag mig som en deppig "inbildningssjuk" elefant!

Nu va det ett tag sedan....

Här är det lugna gatan, mannen sover, barnet tittar på barnprogram och jag själv har svårt att få tiden till att gå. Det går inte tillräckligt fort, 6 dagar kvar till BF och längtan börjar göra mig tokig, jag klättrar snart på väggarna. Tiden står still.
jag har kännt mig som en fånge i min egen kropp bra länge nu, och jag önskar att det snart ska vara över så vi får träffa den mystiska lilla individen som bor innom mig. Jag är så himla nyfiken och om jag fick bestämma, vilket jag inte får så hade vi fött barn i dag.

Jag har iallafall packat en del utav BB väskan, fixat i ordning med bebbens kläder och spjälsängen står uppe och bäddad, vi är beredda även fast det känns långt bort, börjar kännas som att det bästa är att sikta in sig på 3 veckor i stället för en, för att minimera besvikelsen över att det inte händer något.

Min hund har blivit knäpp mitt upp i allt. Hon som vanligtvis är husses tjej svansar efter mig vart jag än går, ligger tätt tätt intill mig hela tiden och har börjat vakta mig på promenaderna, ingen kan komma i närheten för dom blir totalt utskällda, hon känner förmodligen på sig att vi snart ska "valpa" i familjen, Hon har varit såhär ett tag nu, men extra tydligt har det blivigt dom sista  1-2 veckorna.




vecka 36.

Om exakt 49 minuter och 4 timmar så går vi in i vecka 36, det är alltså 34 dagar kvar tills beräknat förlossningsdatum. Tiden har gått och går jätte fort och jag känner nästan hur jag börjar få kalla fötter. jag börjar bli påminnd om att det faktiskt gör ont att föda barn, aj aj. Och det utsätter man sig för frivilligt.
Så fort vi flyttat så är det dags att plocka fram och tvätta alla kläder och ställa upp spjälsängen, jag är evigt tacksam att vi hinner flytta innan det är dags, om inte lillen skulle få för sig att komma tidigare då men jag är säker på att jag kommer få gå över som sist.




Vecka 36

Kroppen: Nu står livmodern i regel som högst och det kan kännas som om alla organ är ihoppressade till bristningsgränsen. Livmodern når ända upp till bröstbensspetsen.
Under hela graviditeten har säkert tankar runt förlossningen funnits mer eller mindre. Det känns säkert som om du har varit gravid bra länge nu och förlossningen börjar kännas allt mer aktuell. Vissa ser med spänning fram emot förlossningen medan andra har blandade känslor. Det är bra att ta reda på vad som händer under de olika skedena under förlossningen. Till exempel hur du kan hantera och möta smärtan och vilka smärtlindringsmetoder som finns att tillgå.
Det kan kännas skönt att ha en väska färdigpackad när det är dags att åka in till förlossningen. I den kan du packa saker som journal från barnmorskemottagningen, olja till massage, tjocka strumpor/tofflor, mjukisbyxor, tandborste och tandkräm, hårborste, hårsnoddar, tvål och schampo, amningsbehå och amningskupor, matsäck och kamera.

Barnet: Nu väger barnet mellan 2200-2500 gram och längden är ungefär 45 centimeter. Barnet kan börja röra sig mindre nu, de stora rörelserna ersätts ofta med små stötar från fötter och knän. Man kan få fin kontakt med barnet inne i magen, om man till exempel puttar lite på något som kan vara barnets fot kan man få en reaktion tillbaka. Kanske tar barnet bort foten för att sedan placera den på samma ställe igen.

Pyret i magen..

den andra maj vart vårat pyre till, 4 veckor senare så plussade vi och är nu i vecka 33, 32 fulla veckor och 5 dagar.
det är vårt andra barn, min sambos första biologiska. graviditeten va planerad och vi är båda mycket glada och förväntansfulla. Vi har exakt 50 dagar kvar till beräknad förlossning.


Vecka 33

Kroppen: Trots att magen är stor är det bra att försöka hålla i gång musklerna så gott det går. Promenader, simning och yoga för gravida brukar kännas bra. Vissa kan inte vara aktiva på grund av olika besvär – för att inte gå upp för mycket i vikt kan man kompensera bristen på motion med att inte äta mer än vanligt. Graviditeten gör att du behöver ungefär 300 kalorier extra per dag. Det motsvaras av ett mellanmål med till exempel en tallrik filmjölk med lite flingor, en smörgås och ett äpple. Ju tyngre du blir desto vanligare är det att fötter och ben svullnar. Ligg gärna med benen högt en stund och använd stödstrumpor hela dagen. Det är bra att sätta på stödstrumporna redan innan du kliver ur sängen. Ett bad kan hjälpa.

Barnet: Barnet ökar snabbt i vikt och väger drygt två kilo. Om det skulle födas nu behöver det lite andningshjälp, värme och hjälp med att få i sig mjölk under några veckors tid. Det finns inte längre så mycket utrymme för barnet att vända sig i livmodern, barnet ställer därför slutgiltigt in sig i förlossningsställning. Vanligast är att barnet vänder sig med huvudet neråt. Tre-fyra procent förblir kvar i sätesställning.


Mattips!
Lika viktigt som annars är det att äta en varierad kost. På så sätt är det lättare att du får i dig det du behöver i form av protein, kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler.


RSS 2.0