eldliljan

Barnen sover nu, mannen tittar på tv och jag fördriver tiden här, i vanlig ordning. Eller rättare sagt, jag är aktiv mellan uppehållen. I morgon ska lillan i väg och sova hos sin biologiska pappa för första gången någonsin, helt plötsligt så går det hela ganska snabbt frammåt men jag tror nog att det blir bra så här.
Vecka 30 är det tänkt att lillan ska med sin "andra familj" på en minisemester och därför tyckte jag att det va ide att hon fick komma och prov sova hos dom en helg. Lillan ser mycket fram emot att få leka med hennes syster en helg, dom kommer riktigt bra överens. men samtidigt så är det två damer som verkar ha lika mycket vilja och humör så visst förekommer det lite dispyter, men det hör väll syskon till.

jag kommer bara i håg huset jag växte upp i, nästan inte en enda dörr va hel. Som liten va jag en retsticka och hade lätt för att öppna munnen vid fel tillfällen, min storebror va tvärt om. Det hela slutade alltid med att jag låste in mig någonstans och brorsan sparkade sönder dörrarna, det va syskonkärlek det, kära gammla minnen.
Konstigt nog så betraktar jag nu min bror som en god vän. Vi kan prata om i stort sett allt. Jag tror det gäller att växa i kapp varandra, hamna lite mer på samma plan, för mig och brorsans del så vart vår relation bättre så fort vi båda fick barn.